mer till mig själv än er, men läs på om ni orkar ;)
Gymnasie yra. Eller vad är det man kallar det? Hejdå grundskola. Hej gymnasie.
Jag är verkligen sjukt stressad, på något sätt. Inte så att jag är nervös för att börja en ny skola, det ska bara bli roligt! Trist att inte umgås med mina älskade tjejer varje dag, men jag har längtat efter gymnasiet så länge nu! Nej, det som oroar mig är mina betyg. Det är inte så att jag tänker ta upp dem i bloggen, och visst, dom suger inte direkt.. Men jag är ändå inte nöjd. Det är jag inte. Och den ända man kan skylla på är ju än själv, sägs det. Jag vill i alla fall inte hålla med om det, inte just nu. Jag vill skylla lite på lärarna som inte har varit tillräckligt tydliga, mina föräldrar som inte pressat mig tillräckligt eller haft tydliga "regler" som tex "om du inte pluggar får du inte..."( jo, jag blir gärna pressad och hotad med straff, det är då jag får saker gjort) och så självklart mig själv. Men problemet är att jag inte är tillräckligt motiverad. Jag har ofta ganska svårt att få saker gjorda, som många andra antar jag? Och mitt största problem, jag är väldigt svårlärd. Ämnen och saker som jag tycker är roliga lär jag mig hyfsat lätt, men det som inte intresserar mig eller bara intesserar mig lite granna har jag sjukt svårt för! Och ibland går inte ens det roliga att banka in i min skalle, och då är det ju inte konstigt att resultaten inte blir de bästa.
Men nu bortser vi från att det är någon annans fel än mitt eget och tänker i andra banor. Jag jämför mig med andra. Jag har flera kompisar som är riktigt duktiga i skolan. Vissa pluggarmycket och förtjänar det medans andra är smarta redan från början. Vilket som, båda är bra egenskaper! Jag har svårt att inse att det faktiskt finns anledningar till att jag har det svårare än andra, för det tycker jag att jag har! Men trots det så känner jag mig dålig när det visar sig att en utav de bättre har bättre betyg än mig. Jag vill alltid vara duktig, gärna på det mesta, men jag insåg just precis nu, att det är ganska svårt ;)
Allt detta har slagit mig de senaste dagarna, så det är inte direkt så att jag går och grubblar varje dag på detta och känner mig dålig! Nej nej :) Tvärtom, jag brukar faktiskt känna mig duktig, men det är när oväntade resultat kommer eller när jag plötsligt inser att jag borde kanske ägnat mer tid åt No'n tex!
Jaja, nu blir det som det blir. Ska försöka fixa till det jag är missnöjd med och prata med alla lärarna så jag vet vad det är som gäller! Det var allt om mina tankar kring.... skolan (?) för idag, så kanske jag skriver mer en annan dag! :)
Jag är verkligen sjukt stressad, på något sätt. Inte så att jag är nervös för att börja en ny skola, det ska bara bli roligt! Trist att inte umgås med mina älskade tjejer varje dag, men jag har längtat efter gymnasiet så länge nu! Nej, det som oroar mig är mina betyg. Det är inte så att jag tänker ta upp dem i bloggen, och visst, dom suger inte direkt.. Men jag är ändå inte nöjd. Det är jag inte. Och den ända man kan skylla på är ju än själv, sägs det. Jag vill i alla fall inte hålla med om det, inte just nu. Jag vill skylla lite på lärarna som inte har varit tillräckligt tydliga, mina föräldrar som inte pressat mig tillräckligt eller haft tydliga "regler" som tex "om du inte pluggar får du inte..."( jo, jag blir gärna pressad och hotad med straff, det är då jag får saker gjort) och så självklart mig själv. Men problemet är att jag inte är tillräckligt motiverad. Jag har ofta ganska svårt att få saker gjorda, som många andra antar jag? Och mitt största problem, jag är väldigt svårlärd. Ämnen och saker som jag tycker är roliga lär jag mig hyfsat lätt, men det som inte intresserar mig eller bara intesserar mig lite granna har jag sjukt svårt för! Och ibland går inte ens det roliga att banka in i min skalle, och då är det ju inte konstigt att resultaten inte blir de bästa.
Men nu bortser vi från att det är någon annans fel än mitt eget och tänker i andra banor. Jag jämför mig med andra. Jag har flera kompisar som är riktigt duktiga i skolan. Vissa pluggarmycket och förtjänar det medans andra är smarta redan från början. Vilket som, båda är bra egenskaper! Jag har svårt att inse att det faktiskt finns anledningar till att jag har det svårare än andra, för det tycker jag att jag har! Men trots det så känner jag mig dålig när det visar sig att en utav de bättre har bättre betyg än mig. Jag vill alltid vara duktig, gärna på det mesta, men jag insåg just precis nu, att det är ganska svårt ;)
Allt detta har slagit mig de senaste dagarna, så det är inte direkt så att jag går och grubblar varje dag på detta och känner mig dålig! Nej nej :) Tvärtom, jag brukar faktiskt känna mig duktig, men det är när oväntade resultat kommer eller när jag plötsligt inser att jag borde kanske ägnat mer tid åt No'n tex!
Jaja, nu blir det som det blir. Ska försöka fixa till det jag är missnöjd med och prata med alla lärarna så jag vet vad det är som gäller! Det var allt om mina tankar kring.... skolan (?) för idag, så kanske jag skriver mer en annan dag! :)
Kommentarer
Trackback